Nej tack till religiösa orgasmer

Jag är en normalt religiös värmlänning från bruksorten, -dvs inte alls religiös, förutom att jag blir rörd till tårar av ”Oh, helga natt”, speciellt till ljudet av brölande kyrkorgel och av en kyrkas lukt av damm och varma stearinljus… Prästernas ordlekar brukar inte fånga min uppmärksamhet, där jag sitter på den hårda bänken och insuper allt vackert som finns att se på: Målningarna i taket av apostlarna, guldet på korset där en fastspikad Jesus lider för vår skull. Funderar över vad som drivit årtusendens konstnärer till att skapa konstverk av tortyren… Och dessutom lyckats göra det till vackra dekorationer som skänker mig glädje i juletid. Absurt.

Plötsligt väcks jag ur min stilla förvandling från stressad nutidsmänniska till förnöjsam julfirare. Av misstag når mig ett nummer av Sannerudskyrkans församlingsblad, och jag blir rädd. Här är ett citat från pastorns ord på vägen:

”Happy CHRISTmas OBAMA!
Om just denna person inte hade haft det här namnet, skulle det nog aldrig ha varit på läppar idag. Men nu har vi sett hans stjärna! Och som i en vision har vi hört glädjeropen från oräkneliga andliga varelser långt långt bortifrån.
Och nu vet vi! Han är på väg! Han kommer! Bara några veckor är kvar innan vi ska se honom igen i sin härlighet på tronen. Men trots att så mycket har blivit skrivet om honom, vem är han egentligen?” Läs resten av bladet

Ja, herre Jessse, tanker jag… Hur dom får till det, de där religiösa fanatikerna… Även om pastor Minshull inte är en hysterisk tungomålstalare i verkligheten, så tycks mig hans försök att få till julextas lite väl kramaktigt och typiskt för en religiös persons brist på kontakt med den värmländska golvytan. Vad menar karln? Tror han att Obama är Jesus återuppstånden? OK, jag förstår nog att pastorn menar att om man summerar en massa godhet från en väldigt massa goda människor kanske det kan bli en Jesus. Tänker också på att Församlingsbladet måste ha duktiga korrekturläsare… Tänk om ett litet s hade smugit sig in ”Happy CHRISTmas Osama”? Pastorn gör nog rätt i att undra vem ”han” egentligen är…

Vidare, om inte ens pastorn vet vem han är, hur ska då en liten struntreligiös person som jag då kunna veta? Menar pastorn att den amerikanske blivande presidenten är guds sändebud till människorna? Att ”Jesus talar genom honom”… Menar han att vi här i Deje, Kil och Munkfors ska klämma in Barrack-Obama där på tronen bredvid Jesus? Kanske iklädd en Elviskostym från Las Vegas, det skulle vara guldvackert… Tillåt mig att vara lite skeptisk i avvaktan på konkreta goda resultat från den blivande amerikanska presidentadministrationen.

Jag vill att amerikansk dubbelmoral ska låta bli att störa Oh, helga natt, och att prästerna ska fortsätta mumla så att jag slipper reta upp mig på deras konstiga associationer. Jag vill gilla Jesus, Obama, älska mina nära och uppskatta mina vänner på mitt sätt, dvs det som ger mig den samlade godheten som ger hopp om livet.

"En fattig bonddräng", -en skitlåt av opium för folket!

Jag har idag besökt årets kulturarrangemang i Deje, -Seklingnatta. Skitkul, om jag inte retar upp mig på framförandet av slisklåt nummer 1: En fattig bonddräng (Astrid, - är det verkligen du som har gjort denna skit?). Att kyrkan tagit emot den som psalm förstärker min syn på religionen som försoffnings-, förtryckar- och fördumningsfaktor av högsta kaliber. Lyssna och tänk!

Jag är fattig bonddräng, men jag lever ändå.
Dagar går och kommer, medan jag knogar på.
Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär.
Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär.

Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus.
Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus.
Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss.
Vila hos en flicka vill jag också, förstås.

Analys: Är det bara fattiga som på fredagar blir fulla, börjar slåss och knullar runt? Näe, faktiskt inte. Det finns fullt med sexmissbrukande överklassare som pimplar sig fulla och som i sin maktlöshet klår upp äkta hälfter. Skillnaden är väl -om man har råd att köpa dyra brunkrämer som täcker blåmärkena eller om man tvingas visa upp sin utsatthet på jobbet kommande måndag... Dessutom har jag svårt att ta till mig någon som helst romantisk känsla inför belägringen av en koskitluktande, dretfull, utsliten, blåslagen karl som somnar innan han ens fått utlösning själv... än mindre berett kvinnan njutning...
Slutsats: Astrid försöker lura oss att tro på att de fattiga väljer att leva för att slåss, supa och knulla.

Sen, så kommer sönda'n, och då vill våran präst,
att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest.
Prästen kan väl sova hela måndagen men,
för en fattig bonddräng, börjar knoget igen.

Analys: Denna del av sången beskriver en fullt sannolik situation. Men jag förstår inte fattigdomsprojiceringen. Slutsats: Så sant som det är skrivet, men texten beskriver ett generellt förhållande, inte fan är fattigare tröttare än andra!

Så går hela veckan, alla dagar och år.
Jag går med min lie, och jag plöjer och sår.
Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö.
Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö

Analys och Slutsats: se föregående stycke

Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port.
Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås.

Analys: Oklara syftningar och hänvisningar. Varför är både herren och Gud lessna? Är herren och Gud samma person? Slutsats: De viktiga herrarna vill gå före i krogkön, slippra med de värsta Bratzen, de vill inte att fattiga ska konkurrera om godbitarna... Klart de blir missnöjda...

Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit.
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när.

Analys: Herren säger att han har råd att betala för sånt jobb som han själv inte ids att göra, inte har tid till eller orkar med. Herren säger att han bara behöver slå ett signal till bonddrängen så kommer att och fixar slit- och skitgörat. Slutsats: Hushållsnära tjänster.

Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud.
Och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut.
Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut.

Analys: Ärligt talat är inte detta för äckligt! Den fattiges belöning är att få dö. Arbete är den fattiges straff, döden är befrielsen från arbete. Endast i döden kan den fattige klä sig i vitt utan att bli skitig. Herren bestämmer när lidandet är slut, när arbetet är slut. Slutsats: Här har Astrid lyckats baka in Luther, Jante, Gud och alla godsherrar i en och samma person, dvs Herren. Herren som har sin fulla rätt att bestämma över liv och död. Herren som är en reinkarnation av Kamprad, Bush, Bin Ladin och Räddningverkets generaldirektör...

Jag har blåtira

Jag bara ramlar och ramlar... Dök på huvet idag igen...
Snurrig som man är, händer det allt oftare att jag dyker på näsan. Igår fastnade min vänsterfot i handväskeremmen när jag skulle gå ut ur bilen. Föll handlöst framstupa i vasst grus på Älvåker, hos dotterns garageuppfart. Lite öm i ryggen, men inga större besvär.

Idag skulle jag hasta för att inte missa bussen hem. Snubbla på en liten sten (högst en cm hög) och dök på näsan. Glasögonen trycktes in in i huvet. Jag kände hur det sa "dunk". Ont som fan. Hann med bussen. Efter 20 min var jag i Forshaga. Då hade jag börjat få en bula i tinningen. Hemma tittade jag mig i spegeln, jovisst... Det börjar bli blått. Fast ännu inte så iögonfallande. Det spränger i huvudet och gör ont i örat. Hoppas att det där yriga som jag tror finns inne i öran har lossnat och är på väg ut!

När jag yrade av bussen i Forshaga mötte jag Gun som sa att hennes Bosse hade haft kristaller i örat som gjorde honom yr. Det fixade sjukvården lätt.

Mig hittar de inget fel på, trots alla möjliga prover, datortomografi och fan vet allt. Men jag ÄR snurrig. Och när jag försöker leva efter läkekonstens diagnos att det inte är något fel på mig, jag då ramlar jag och slår mig.

Det gör ont, och det känns fel. Inte fan är det väl normalt, heller. Aj!

Har jag också ADHD?

Efter att ha sett torktumleprogrammet om ADHD, så började man ju fundera på om diagnosen inte också gäller mig och mina besvär.
Gjorde Expressen testet: http://www.expressen.se/1.682011 Jag blev friskförklarad.
Gjorde ett test till på engelska på Psych Center. "Reclaim your brain" säger de i sin reklam.

Blev resultatet. Vilket satte igång nya funderingar---

Hur ska jag kunna berätta detta på jobbet?

Kommer människor att ta mig på allvar nu när jag har ADHD? (Fast har de gjort det förut?)

När jag ser på bilden så är det gult precis där min strålning tog (de säger att jag hade en stroke där också, men det vete fan...), -kan man få ADHD av sånt, eller är det medfött?

Jag känner mig sån nu, men fattade aldrig att jag borde känna mig underlägsen som barn.

Annorlunda, javisst, men ända fram till tonåren trodde jag nog mig vara likvärdig.

Det går att kompensera de negativa känslorna och undvika snurret genom att undvika vissa situationen och förekomma i andra....

Hur många har INTE denna diagnos idag... Är detta ett steg i människans utveckling? Världen håller på att vittra sönder av överhettning, övergödning och överkonsumtion... Inte konstigt att människan blir överaktiv... Ready for a new big blow?

Tack för ikväll Hans!

Kul. Ikväll har du för första gången på länge gjort din stämma hörd ordentligt på er altan. Häftigt! En vecka hos dottern har gjort dig susen! Självförtroendet har återvänt!
Tack för intensiva synpunkter och en nyuppväckt vilja inför att framföra dom. Hans, nu är du tillbaka i leken! Stroke? Snart ett minneblott. Fysiska tillkortakommanden är bara något som man hanterar, på ett sätt eller annat. Det viktigaste är väl att hitta tillbaka till sina tankar, att inse att de har ett värde för andra. Tack för att jag får ta del av dom, du smarta karl.

I took a "hair-re-cut", hittade mitt förlorade jag

Man är ju som man är men nog fan känns det bättre och konstigt nog blir jag gladare till sinnet. Jag har varit och KLIPPT mig. Inte skurit av mig håret... eller som Anna sa efter att ha varit hos samma frissa som jag för en månad sen sen: " Hon klippte inte hon sleeet av mig håret! Jag ser ut som en risborste!"

Samma här. Men inte längre. Nu har jag idag varit "På Håret" på Norrstrand och där har jag blivit reparerad se bilderna till höger...

Jag hatar frissor!!!

De förstör mitt liv. Jag vill helst inte visa mig ute. Dessutom säljer de nya hårfärgningsmärken istället för de gamla beprövade på jävla ICA i Forshaga. Så när man köper brunt som blir det ta mig fan svart. SÅ nu vill jag gräva ner mig och låta allt gro fritt. Och inte blir det bättre när grann-Kajsa försöker övertyga mig att jag ser för jävlig ut. Jag är väl för fan inte blind heller. Fast jag önskade att alla som får syn på mig vore det. Alternativen är endast fyra:

1. Face the world, -as a cöntry råcken råller utsläppt på grönbete från skogen nol öm Östmark.
2. Sjukskrive säj, -tess allt växt ut så att tossera i hårbotten kan klippes te i en annan form och allt det svarte blivit mattgrått... så att man kan ljusa upp det lite.
3. Färga lila eller oranga slingor och styla om sig till en vill-men-inte-kan-pensionärs-punkare-med-drömmar-om-en-svunnen-ungdom... fast det är väl nästan så jag ser ut.
4. Ge upp.

Det finns nackdelar och fördelar med alla alternativen. Tvåan kan bli svår, eftersom alliansen igår tog nytt riksdagsbeslut om långtidssjukskrivningar. I framtiden blir man inte bli görsjuk mer än tre månader, och helt frisk blir man efter sex. Skitbra, vilken regering vi har! Bort med alla dyra läkare, sjuksköterskor och liknande pack! Hur dumma har vi varit, som trott att läkekonsten är en viktig kunskap för att få folk friska. När det enda raka är att stifta en lag som säger att nu ta mig katten är du frisk! Inga dyra mediciner behövs heller! Det är bara att se till att folk har så lite i plånboken som möjligt, då blir de friska minsann. Det har nu riksdagen beslutat, och lagen måste följas. Så alternativ två är inte realistiskt eftersom håret växer ut först om några månader.

Alternativ tre, - har svårt att välja vilken färg jag skulle ha på slingorna...

Det verkar bli en kompromiss mellan alternativ ett och fyra. Men det blir svårt att le och se oberörd ut på jobbet... Man vet ju att "alla" kommer att förfasa sig i all tysthet. Men ingen kommer att vara ärlig nog för att säga vad de tycker. Men det behövs inte. Jag ser själv och det räcker för att jag ska gå runt och vara allmänt förbannat ilsk på frissor som inte har estetiskt sinne för fem öre. Jävla unge som skar i mitt hår och själ.

Myggorna anfaller

Nä jag bor inte på en myr i Norrland. Jag bor tre mil norr om Karlstad. I en kommun som har ett naturreservat som heter Pannkakan. Mest känd som myggornas odlingsplats nr ett. Oj! Där flög det en myggjävel förbi tangentbordet. Var sätter den sig? Måste döda innan den suger! Måste döda!!!!
Det är torrt i rabatterna. Då ska man vattna på kvällen. Drar ut slangen. Fem sekunder senare sitter fem mygg på armen, känner hur det sticker till på ryggen, sju åtta stycken anfaller mina fötter, 2-3 sitter redan och suger i armvecken medan deras kompisar snaskar på mina knäskålar. Jag hoppar, viftar och studsar försöker DÖDA dem med vattenkanna, slang och handflator. Slår ihjäl tio, tjugo nya tar omedelbart deras plats! Får igång vattnet, men flyr iväg till grannens altan där de har en myggspiral på nedersta trappsteget.

Visst visste vi att det fanns mygg. Mycket mygg i Deje, har man hört. Men först nu, när den tredje sommaren för oss just börjat, har jag insett att mycket mygg betyder MYCKET! De kommer från naturreservatet Pannkakan. Det var tal om att bespruta Pannkakan med något som skulle döda myggorna, men jag tror inte man gjorde det...
Läs om mygg: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stickmyggor
Läs om Pannkakan: http://www5.s.lst.se/inform/website/naturvard/naturreservat/nr3/pdf/pannkakan.pdf

Taskigt nog går det inte att ta sig dit: http://www.kofkarlstad.se/bropannkakanhel.htm

Det är aldrig helt tyst

Det låter hela tiden. Det är folk som rör sig hela tiden. De flesta ser så glada ut.

Vissa tider är det ett ofantligt billjud. Rusningstrafiken mellan Johannesburg och Pretoria går förbi bakom träden. Centurion är kanske likt Kista, men med en massa företag och boende i estates, bakom murar med beväpnade vakter vid ingångarna.

Andra tider är det fåglarna. Mest tidigt morgon och sena kvällar. Här skränar de, eller kucklar. Ingen pipipipip som hemma. Gråspraven finns, men jag har inte hört dess pip. Duvorna kucklar i olika takter. En sort i vals-takt. Klock klock-klock, kock klock-klock.... En annan kluckar mer i hip-hop eller rap stil. Sen är det den där storken som brälker som en get. Högt! Ovanför huvudet upp i trädet så man tror att man ska få en getabock i huvudet när som helst. Chefen har ett väldigt flott rum med grästak. Det har ingen ljudisolering alls. Ha, det kostar på att vara flott. Han valde visserligen inte själv, han betalar dessutom inte mer an vi (ca 700 per natt).

Alla i kassorna affären, på restaurangen ja överallt- är så glada av sig. Vilken skillnad mot Riga förra veckan! Mungiporna här pekar alltid uppåt och när man kommer fram till kassan så möts man av ett öppen leende och ett glatt "How do yu do?" Om de inte flinar glatt, så ser de ledsna ut. Aldrig sura. De ledsna ser man i gatuhörnen, säljandes tidningar eller utdelande reklamlappar till bilister som aldrig vevar ner rutan. En del tigger via skyltar på magen "I don't want to steal, that's why I beg you ... I am hungry and out of work..."
Det är svårt för Griniga Malena att hålla sin image här.

Flygstol till Kroatien beställd

... liksom förbokade rum på ön Lopud utanför Dubrovnik. Visserligen en chansning men magkänslan är mer än OK.
Skulle ju velat ha någon neutral person att rådfråga innan man beställer rummen definitivt. Men vi har resonerat så här. Vi valde ett lugnt och tyst ställe, så billigt vi hittade (34 euros per natt). Vill vi tillbringa några nätter någon annanstans, så behöver vi inte gå i konkurs för det.
Oj, nu blev det ett hopp över till jobbet, tidsplanering för ERRICA idag, samt försök att få till Sydafrika projekt. Resa till Riga nästa vecka och ev Sydafrika veckan därpå.
Snart ska jag vaa hemma i mitt badrum... Som grannKarin sa.
-Nu vill ni väl inte resa bort så mycket, när ni fått så fint badrum...

Vilken roligt jobb jag har, -idag såg jag Peter Stormare!

Tänka sig, han satt två bord från oss på Arlanda restaurangen. Han pratade i mobiltelefon och hade otvättat hår... Suck så kraftfull han är... En som gett ordet viril ett ansikte...
Jag åt toast med löjrom och smetana. Och rödlök. Och då säger Anders, -som åt en skål blandade korvar- "Peter Stormare sitte därborta". Sofie och jag blev jätteimpade. Men Anders sa att han mest tänker på elaka ryska ubåtsmilitärer... Men såg du inte hur go han var i stjärnorna på slottet, va? Och då blev jag lite hånad, för sånt ska man inte titta på tydligen. Åtminstone inte när Arja Saijonmaa är med, för HON är.....???? Ja vaddåda´! Peter Stormare kan väl inte hjälpa det heller! Han är häftig tycker jag, så det så. Bättre rockare än Ulf Lundell någon gång kommer att bli. I en klass för sig, glöm alla Wallandrar, Becks och inte minst Anna Pihlor! Jag säger bara: Peter Stormare...

Femtio minuter innan Arlanda ligger Karlstad. Sen väntan, väntan, väntan...Och plötsligt tar det fyrtio minuter till Tallinn. Taxi ca 7,5 min. Glömde naturligtvis fråga om han tog kort, vilket betyder att han inte gjorde det av princip. Det kostade 72 estniska Kroon, och jag frågade honom om den gick bra med 60 Rootsi kronor. Han tvekade, viftade att "jag vet inte vad jag ska betala tillbaka", så då blev vi trötta och sa "varsågod ta alltihop" innan vi klev in på Reval Hotel Olympia, checkade in och tog hissen upp på våra våningar. Nu ligger jag här på femte våningen, klockan visar tio i midnatt, med gratis trådlöst bredband...

ESTLAND ÄR ETT FÖREGÅNGARLAND när det gäller internet service och tillgänglighet. Det är minsann skillnad mot i Sverige där varje hotell ska ha hundralappar per halvtimme... Undrar varför Hotel Selma Lagerlöf i Sunne kräver inloggning på Telias betalda bredbandsservice innan man surfa. Fy så sniket.

Slutligen, innan jag stänger för ikväll... Träffade paret som förlovade sig på Trollhättebron, fortfarande lika romantiska...De väntade på flyg till Karlstad...
Natti.