Hur får man något gjort på jobbet?

Ännu en vecka i övertempo. Nu har jag kommit på vad som är fel.
Möten från 9.00 till 16.00. Olika möten hela tiden. Videokonferenser, högtalartelefoner, Folk som pratar, pratar, pratar, pratar. Folk som söker sammanhang, saluföra idéer, bidra... Blomkålsöron, Frustration. Nada mötesteknik. Flest gäller, vi andra sitter till slut bara och lyssnar på hur allt bestäms där borta.

Min chef är så klok: "Det gäller att vara på plats, mötena pågår hela tiden, inte bara när videon och högtalartelefonen är på. Mötena sker i korridorer, fikarum och spontant när man störer på varann i korridoren. Därför är det inte konstigt att man känner sig utanför och bortkommen under dessa möten via etermedia."
Så är det. Alltså, felet nummer ett är frånvaron av personliga möten, frånvaron av ögonkontakt.

Vi har möten i alla möjliga konstellationer för att samordna oss. Geografiska skillnader ska överbryggas. Kulturskillnaderna är dock mer inträngande även om det är så känsligt att man hellre skyller på de tekniska svårigheterna. Vi pratar ihop oss, tror vi. Men fortfarande är det fler som pratar än lyssnar. Gemensamt för alla är att vi saknar resultat, dvs det är sällan att dessa möten resulterar i konkreta åtgärder. Och om de gör det, då inträder ännu ett stressmoment hos oss mötesdeltagare:
NÄR ska vi hinna uträtta något?
Jo, efter klockan fyra. Det är mellan fyra och framåt vi sätter oss ner bakom våra skrivbord och TÄNKER... Det märks, det är då man får alla långa genomtänkta mail. Under dagtid får man endast korta kommentarer som skickas via mobiltelefoner. Vissa personer skickar sina mail vanligtvis klockan åtta, ofta ensamstående unga tjejer.
Fan vi har inte lärt våra döttrar att de ska vägra överträffa sig själva.
Själv? Jo, jag åker hem i tid, men öppnar citrix och loggar in på jobbservern vid niotiden...
Inte klokt. Nu får det snart vara nog.